Jag har ett långt yrkesverksamt liv som konsthantverkare/formgivare bakom mej. Signerade mina första alster 1963 i samband med att jag övertog en keramikateljé i Bromma med 7-8 anställda.

Då hade jag gått på Konstfack några år, keramiklinje, praktiserat på verkstäder i Danmark, på Rörstrand i Sverige och på en kakelugnsfabrik i Österrike.   Full av idéer och med hur mycket energi som helst startade jag min verksamhet.

Mina kunder då var Hemslöjden och presentbutiker  runt om i Sverige och en hel del gick också på export.

Efter femton år med storproduktion i den egna ateljén och samtidigt extraknäck som formgivare för plastindustrin och för Goebels Hummelwerk i Tyskland, tog jag beslutet att ”unna mej lyxen” av att bara skapa vad jag själv ville och i min egen takt.

Så sedan 1978 arbetar jag ensam i min ateljé och prickar in ett antal utställningar per år.

Det har blivit många verk under dessa år både till privata samlingar och offentliga miljöer – både runt om i Sverige och utomlands.

Eftersom en väggutsmyckning i stengods, av ett något större format, ofta blir mycket tung, uppstod behovet av att finna ett lättare material.  Här kom ytterligare ett material in i bilden – trä.

Jag arbetar, snidar, i lind. Alltid målat i äggoljetempera och ibland i en kombination stengods/trä men många gånger bara i temperamålat snideri.

Jag har lämnat”kruk-ochpottstadiet” sedan länge och arbetar i fria former och använder drejningen som mitt sätt att bygg upp mina alster. Det blir ofta pokaler med ansikten, det blir fabeldjur och andeväsen.    En tant med ”dunk-dunk-väska” och glasögon, en man med kulmage och lite flint - och med änglavingar.  Så ser ju inte änglar ut, enligt förståsigpåaren, - och dom är många. Samtidigt ger det mej en konstnärlig frihet, jag får förmedla min arbetsglädje och min humor – och ingen kan säga emot mej!

Mitt signum har varit, och lär förbli, mina ljushus. Det första skapades 1971 . Det har ingen prototyp, utan varje hus får bli unikt och spegla min sinnesstämning just då.  Varför just ett hus?  Jo, för mej är ett tänt ljus i ett fönster symbolen för trygghet och ett välkomnande och det är vad jag vill förmedla med det. Och så öppnar mitt husskapande så många möjligheter, så många glädjande variationer.

Under tolv år har jag varit bosatt och verksam i Vänersborg. Där tog jag initiativ till och startade upp Konsthantverkarna, en förening för lokalt konsthantverk och som då 198 3 var ganska unikt.

Under 10 år hade jag min ateljé och bostad vid Vätterstranden på Kaptensbo Gård i Jönköping. En K-märkt avstyckad 1850-tals gård med ateljén i det ombyggda hönshuset och med bryggarstugan som plats för ugnen.

Jag och min dotter Maria Ekberg tog där initiativ till och startade föreningen Konsthantverkarna i Jönköping, en förening som sedan 1994 har haft en omfattande utställningsverksamhet.

Under 6 år har jag varit bosatt och verksam i Ystad där jag också varit engagerad i bildandet av den lokala konsthantverksföreningen KIY.

Sommaren 2009 flyttade vi och min verksamhet till Österlen – på Skillinge.

Men sedan våren 2018 har vi vårt hem i Raus, Helsingborg. Min keramiska verksamhet har jag avslutat så nu återstår mitt måleri.

Med vänliga hälsningar!

Ninnie Forsgren